Metallbindningar
Vložit
- čas přidán 17. 10. 2020
- Läs mer om metallbindningar på ehinger.nu/undervisning/kurse....
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Bildkällor:
• Metallglans: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., av Atoma [CC BY 2.5 (creativecommons.org/licenses/...)]
• Kretskort: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., av Martin Brož [Public domain]
• Kastrull: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., av cyclonebill [CC BY-SA 2.0 (creativecommons.org/licenses/...)]
• Traditionellt smide: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., av User:Fir0002 [GFDL 1.2 (www.gnu.org/licenses/old-licen...)]
• Glödlampa: commons.wikimedia.org/wiki/Fi... - av KMJ (de.wikipedia.org/wiki/Benutze...) CC-BY-SA-3.0 (creativecommons.org/licenses/...)
Läste i Sydsvenskan att du fyller jämnt. Grattis Magnus, och stort tack för allt du gör för oss!
Det stämmer bra det. Tack ska du ha! 😊
Hej från nordsvenskan i Göteborg
Asså du räddar så många som studerar naturs liv
Tack, jag gör vad jag kan, en videogenomgång i taget! 😊
Studerar idag på KTH och dessa videos är vad som till stor del låg bakom mitt betyg i kemi. Tack Magnus för allt du gör
Tack själv, underbart att höra att jag fått hjälpa dig till KTH! 😊
Kung är du! Behövde verkligen hjälp att förstå metallbindning. Tack!
Tack själv, roligt att höra att jag kunde hjälpa dig att förstå hur den funkar! 😊👑
Vad skulle vi göra utan dig tack så jättemycket!
Varsågod så jättemycket! 😊
Du är min favoritlärare på CZcams. God jul.
Tack ska du ha, ha en God Jul själv! 🎅
God jul
mvh Viggo
Älskar dig magnus
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi! 😊
tack så mycket❤
Varsågod så mycket! 😊
FET VIDEO KINGEN!!!
tack för hjälpen
Varsågod! 😊
Tack så jättemycket
Varsågod så jättemycket! 😊
Dr.Alban gillar metallbindningar.
Min broder du rädda mig mannen
Det är ju det som är meningen! 😊
Är det bara valenselektronerna som är delokaliserade? Och om en metall har 6fria elektroner ( som volfram i videon) skruvar man den som 6- då?
Hur många elektroner det är som är delokaliserade varierar, och det är inte nödvändigtvis bara valenselektronerna som är delokaliserade (eller alla valanselektronerna). Även om metallen har flera delokaliserade elektroner är den fortfarande oladdad, och skrivs därför inte med någon laddning.
Kan du snälla svara på min fråga. Varför får de olika bindningstyperna olika egenskaper?
Det korta svaret är här att det är för att atomerna delar på elektroner på olika sätt. I en jonförening delar inte atomerna på några elektroner alls, utan istället har en atom helt tagit upp en eller flera elektroner från en annan atom (eller förening). På så vis har jonerna som då bildats fått olika laddning, och hålls samman med hjälp av jonbindningar.
I en metall delar atomerna på flera elektroner i ett gemensamt elektronmoln. Det ger metallerna deras särskilda egenskaper, till exempel att de är goda ledare för ström och värme, att de är smidbara och att de glänser.
I molekylföreningar delar atomerna på 1-3 elektronpar. En sådan bindning kallas för en kovalent bindning, men det finns också flera varianter av detta. För att lära dig djupare om detta rekommenderar jag mina videogenomgångar om jonbindningar - ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonbindningar-och-jonforeningars-egenskaper.html - om metallbindningar - ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/metallbindningar-och-elektronerna-i-dem.html - och om kovalenta bindningar - ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html
Hej Magnus, binder sig metallmolekyler med varandra eller sitter alla atomer i ett stort elektronmoln i hela metallen? Läste också något om att de intramolekylära bindningarna hos metallmolekylen är opolära kovalenta, stämmer det?
Jag tror att du nog har missuppfattat några saker här. För det första, jag heter Magnus, ingenting annat. 😉 För det andra, metaller bildar inga molekyler, utan de är just bara metaller. Men i ett stycke metall, så är det så att alla atomerna delar på ett och samma elektronmoln i hela metallstycket.
För det tredje, eftersom metaller inte bildar molekyler, så kan man inte heller tala om intramolekylära bindningar i en metall. Bindningarna som håller samman atomerna i en metall är metallbindningar, ingenting annat.
@@MagnusEhinger01 Oj förlåt! Läste fel. Tack för svar, du förklarade precis det jag inte förstod👍
@@jonathanekstrom6643 Ingen fara, så bra att det gick att förstå! 😊
Hej! Jag pluggar på detta i skolan men har lite svårt med en sak, varför har metallbindningar delokaliserade elektroner men inte kovalenta bindningar? Vad gör änns att något blir en kovalent bindning istället för en metallbindning?
Så som jag har förstått det så finns det inga regelrätta gränser mellan kovalenta bindningar och metallbindningar, utan det är en flytande skala av elektronegativitet, dvs hur mycket hur starkt atomerna i en molekyl attraherar elektroner. För kovalent bindning är elektronegativiteten ca 0,0 - 0,4. För polär kovalent bindning är den 0,4 - 2,0, och för jonbindning är den 2,0 eller högre.
Hej! Är det bara valenselektronerna som bidrar till det gemensamma elektronmolnet (dvs dom delokaliserade)? Isåfall vad gör dom elektronerna som inte existerar i yttersta skalet, finns dom fortfarande i själva bindningen bara att dom inte är delokaliserade? Börjar repetera nu inför kursprov så bra med dessa videos då! :)
Det främst valenselektroner men det kan också vara andra elektroner som är delokaliserade i olika metaller. De elektroner som då inte är i de yttersta skalen deltar då inte i metallbindningen, utan hänger bara kvar med "sin" atomkärna som de alltid gjort.
@@MagnusEhinger01 okej då förstår jag, tack!
Bra kvalité på mikrofonen!
Varför är det elektronmoln för just metaller? Och varför innebär låg energi hos elektronerna en starkare bindning? Och vad ger elektroner lägre energi?
Alla atomers elektroner befinner sig i elektronmoln kring atomkärnan. Det som skiljer metaller från andra ämnen är att metallernas elektronmoln går in i varandra, så att atomerna delar på ett gemensamt elektronmoln.
Vad det gäller energi är det generellt såhär, att system som har högre energi har större sannolikhet att omvandlas till ett system med låg energi än tvärtom. Vad betyder det? Jo, om du ställer en penna på högkant, så tillför du den energi (lägesenergi) eftersom du lyfter upp den en smula från jordens centrum. Men det är stor risk att du råkar knuffa till pennan. Då faller den, och förlorar sin lägesenergi. Den hamnar platt på golvet, och är mycket stabilare där än i "upprätt" läge. Därför är ett system med låg energi också mer stabilt.
Vad det gäller elektroner har de högre energi ju längre man lyfter bort dem från atomkärnan (ungefär som med pennan, som får högre lägesenergi ju längre bort du lyfter den från jordens centrum). Om pennan ligger platt på golvet är dess massa utspridd (delokaliserad) över hela pennans längd. På samma sätt får elektronerna lägre energi om de är delokaliserade till flera atomer snarare än lokaliserade till en enda punkt.
Tjena, behöver du hjälp med att göra tummnaglar för dina videos? Mina sociala medier är öppna för ett meddelande 👌💪🤩
Hej!
Jag undrar varför silver (som bara har 1 valenselektron) leder ström bäst av alla metaller? finns det något samband mellan antalet valenselektroner och ledningsförmågan?
Nej, det finns inget direkt samband mellan antalet valenselektroner och den strömledande förmågan. Det är nämligen inte bara valenselektroner som deltar i metallbindningen.
@@MagnusEhinger01 Jag förstår. Vad är det som gör att silver leder bäst då?
@@PatrikRaanaes Det har att göra med både silveratomens elektronkonfiguration och dess storlek. Den har en enda elektron i O-skalet. De yttersta skalens energinvåer överlappar med energinivån hos ledande elektroner, vilket gör att elektronerna väldigt lätt kan ledas vidare. Silveratomens relativt stora storlek gör också att de yttre elektronerna inte binder så starkt till kärnan, vilket i sin tur också underlättar att elektronerna kan förflyttas, och strömmen ledas.
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket!
wla bästa
😊
Men vad är det som gör hur många elektroner som delokaliseras
I princip beror det på hur elektronerna är fördelade på olika orbitaler i atomernas elektronskal. Du kan lära dig mer om orbitaler här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html Hur man gör i detalj för att beräkna hur många elektroner som är delokaliserade i en viss metall vet jag dock inte.
TACK
VARSÅGOD!