Video

Jag skulle inte tro att HPLC hör till de metoder man brukar använda för att mäta arsenikhalten i livsmedel. Däremot används GC, om man först omvandlar den uppsamlade arseniken till trifenylarsin, se www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK231017/#_ddd0000148_

Tack! 😊

Men så roligt att höra! 😄 Och jag är så tacksam att du vill lära dig en massa kemi!

Bra idé, det ska jag göra! Jag kan dock inte lova något om när den kommer att bli klar…

I en kalorimeter mäter man endast ∆H för den totala reaktionen, det vill säga H(produkter) - H(reaktanter). För dessa två spelar det ingen roll vad aktiveringsenergin är; man använder bara "startläget" och "slutläget" för att beräkna ∆H, och det spelar ingen roll vilken "väg" energin tog upp eller ner för att uppnå dem. Du kan lära dig mer om detta (som kallas för Hess' lag) i videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/mer-om-entalpi-hess-lag.html

Man kan se reaktionsformeln som att NaOH(s) delas upp i Na⁺(aq), OH⁻(aq) och 41,8kJ värmeenergi. Allihop produkterna tillsammans kommer från den fasta natriumhydroxiden. Därför har vi plustecken mellan dem. Och eftersom reaktionen är exoterm hamnar energin till höger om reaktionspilen, på produktsidan. Om reaktionen hade varit endoterm skulle vi ha skrivit in energin till vänster om reaktionspilen, på reaktantsidan. (Det kan också vara värt att notera, att man så gott som aldrig har minustecken i en reaktionsformel.)

Det du framför allt ska träna på är teorin. De laborativa proven brukar inte vara tekniskt svåra eftersom de ska kunna utföras på ett säkert sätt av många personer samtidigt, och kanske inte ens i en labbsal. Det kan också vara en idé att fräscha upp hur man skriver en labbrapport, se ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/laborationer-och-ovningar/introduktion/att-skriva-labbrapporter-i-biologi-kemi-naturkunskap.html

Ja, videogenomgångar om spektrometriska metoder, masspektrometri, NMR och hur en pH-meter fungerar står också på "att göra"-listan… 😉

Patogen orsakar sjukdom, vanligtvis bakterier eller virus. Antigen orsakar immunsvar. Kan vara bakterier, virus och dylikt, men kan också vara sådant som pollen eller bara ett protein .

Jag är inte riktigt säker på att jag förstår vad du menar. Jag tar nog upp reaktionen 2H₂ + O₂ → 2H₂O många gånger om på kursen, både på labb (när vi testar om det bildas vätgas), som exempel på en redoxreaktion och för att introducera exoterma reaktioner. Jag brukar också ta upp den som utgångspunkt för att förstå hur kemiska reaktionsformler balanseras, se czcams.com/video/1kmK7mPX83Q/video.htmlsi=M0YOzdgbrl4EaUuP

Nej, storheten molmassa, _M,_ har enheten g/mol. Atommassan har enheten u, och därför är det lämpligare att teckna den _m._

Lycka till på din tenta! 👍😊

Tack! 😊

Ja, där blev ett fel i avrundningssteget.

@@MagnusEhinger01 Du svarade! Tack för dina video genomgångar som räddar mig inför varje kemiprov!

@@basic6498 Tack själv, det är alltid roligt att kunna vara till hjälp. 😊 Och jag svarar på så många kommentarer som jag kan och hinner!

⁠@@MagnusEhinger01 Ville säga att din kemi 1 bok är väldigt bra, och med många bra frågor, synd att min skola inte använder din bok😞

@@basic6498 Att du kommer hit och kollar på mina videogenomgångar räcker bra!😊

Tack! Fast _du_ har också gjort en stor insats! 😉

JA, detta är absolut bra att kunna, och en nödvändighet också om man ska läsa fysikalisk kemi (vilket är typ första kemikursen på universitetet). Fast då brukar de förstås också gå igenom det, så att man får det med sig då. Bra i alla fall att du har förstått hur Gibbs fria energi och entropin hänger samman nu ändå! 😊

För det första, elektrontransportekedjan behövs för att bygga upp en protongradient som utgångspunkt för att tillverka ATP. För att energin i elektronerna ska kunna tas om hand (för att pumpa ut protoner) måste det finnas något ämne som tar emot elektronerna i slutet av elektrontransportkedjan. Syre, som är ett starkt oxidationsmedel, är mycket lämpligt för detta, och tar emot elektronerna genom att reduceras till vatten. Men det är inte _allt_ väte som pumpats över till andra sidan. Tänk på att alltsammans sker i en vattenlösning, och i en vattenlösning finns det _alltid_ vätejoner, om än i större eller mindre koncentration (på grund av vattnets autoprotolys).

De basiska/sura sidokedjorna protoneras också. Fortfarande gäller dock att när pH = Ip är nettoladdningen = 0. Det betyder att för en aminosyra som lysin, med totalt två amingrupper och en karboxylgrupp har kadrboxylatgruppen en minusladdning och varje amingrupp _i genomsnitt_ en halv plusladdning var.

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket, nu förstår jag. Det är dock en annan sak som jag inte riktigt förstår, gällande aminosyrornas laddning då pH = pKa. Vi vet ju att vid pH = pKa så är häften av jonerna protonerade och andra hälften deprotonerade. Om vi exempelvis säger att pH = 2.1, vad kommer karboxylgruppen i huvudkedjan att ha för laddning (då dess pKa = 2.1). Skriver man det så att den är protonerad eller deprotonerad? I och med att karboxylgruppen befinner sig i en jämvikt där R-COOH <-> COO^- + H^+. Rätta mig gärna om jag har fel.

Varsågod, det är det som är meningen! 😊

Härligt att höra! 😊 Hoppas du får en riktigt fin student, och lycka till med plugget i framtiden!

Lycka till på ditt prov! 😊👍

@@MagnusEhinger01 Juste, glömde hälsa att jag fick både A på provet och hela kursen tack vare dina genomgångar! ❤

@@fykatten Härligt att höra att du har lärt dig så mycket biologi! 😊

1) Det krävs egentligen inte att lösningen är speciellt sur för att pyruvaten ska omvandlas till etanal + koldioxid. I en vattenlösning (vilket det ju är i cytoplasman) finns ändå alltid vätejoner, även om de kan vara i större eller mindre koncentration. 2) Anledningen till att de organiska syror såsom mjölksyra är protolyserade är för att cellen (och kroppen) har ett buffertsystem som håller pH på en jämn nivå, cirka 7,4. Detta pH är lite basiskt. Det gör att det är ett överskott på hydroxidjoner, OH⁻, vilka reagerar med de flesta syrorna, så att de protolyseras.

Okej nu förstår jag! Tack så mycket för snabbt svar👍🏻

Att rädda stackars kemielever är mitt jobb! 😉

Tack för det! 😊

Varsågod! 😊

Du kan säkert ha hjälp av den här videogenomgången där jag går djupare in på det: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/normalpotentialer-vatgaselektroden.html I korthet är det så att EMK är den spänning man får ut ur ett batteri (ett galvaniskt element). Vilken EMK man får ut beror på vilka elektroder och elektrolyter man använder. Man har mätt upp och jämfört en mängd olika elektroder och elektrolyter med varandra, och på så vis tagit fram normalpotentialer för en massa ämnen. Genom att jämföra normalpotentialerna för två olika ämnen kan man räkna ut vilken spänning man (teoretiskt) kan få ut ur ett visst galvaniskt element.

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket!!

Det är för att ättiksyran är en svag syra. Det innebär att endast en liten del av ättiksyramolekylerna kommer att protolyseras, och därmed även att det endast bildas en liten mängd H⁺. Eftersom _x_ = [H⁺] finns det goda skäl att anta att _x_ är så pass litet att vi kan försumma det bredvid 0,10.

Gott att höra att jag har fått hjälpa dig, lycka till med ditt kursprov! 😊👍

Är det Kemi 2 vi pratar om då?

@@MagnusEhinger01 kemi 1

@@ManicEric Den allra tyngsta biten i Kemi 1 är kemisk bindning, så det är också det som det brukar komma mest av på Skolverkets slutprov. Elektrokemi och termokemi är också tacksamt att göra A-frågor på. Ett bra sätt att repetera på är också att öva sig på gamla prov. Jag har massor med gamla prov + facit på min hemsida, och några egna slutprov i Kemi A (innan 2011) också: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html Lycka till på ditt slutprov! 👍😊

@@MagnusEhinger01 Du är bland mina favoritmänniskor! Tack Magnus👍

@@ManicEric Varsågod! 😊

Varsågod så mycket! 😊

I korthet: Svagheter i metoden, som gör att man får en spridning på sina mätresultat. Ett exempel kan vara om du ska mäta hur lång du är. En felkälla kan vara att du anävnder ett måttband från syslöjden för att mäta dig med. Det är lite elastiskt, och dessutom bara 150 cm långt, så du kommer att få lite olika resultat. En annan felkälla kan vara att du mäter hur lång du är på olika tider på dagen. Man är nämligen ungefär 2cm längre på morgonen än på kvällen. I den här videogenomgången går jag igenom lite mer om mätningar och mätmetoder: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/analytisk-kemi/att-mata-och-att-mata-ratt.html

Fast det mest fantastiska måste vara att du lär dig en massa kemi! 😊

Varsågod! 😊

Och jag älskar alla som vill lära sig kemi (och biologi)! 😊

Jo, _förändringen_ i n är samma (fast med motsatt tecken) för SO₃ och SO₂. Substansmängdsförhållandet mellan dem är 1:1, vilket betyder att om n(SO₂) ökar med 0,58 mol, måste också n(SO₃) minska med 0,58 mol. Det gör dock att n(jämvikt) blir olika, eftersom vi startade med olika substansmängder.

Lycka till på receptarieprogrammet! Tyvärr undervisar jag inte på högre nivå, så därför blir det nog inte heller några videogenomgångar för det heller…

Det är det som är mitt jobb! 😊

Välkommen till den här videogenomgången istället: czcams.com/video/OPmIWfE7GAU/video.html