Läs mer om kovalent bindning på ehinger.nu/undervisning/kurse... Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Din kanal är verkligen guld värd, Magnus. Dina videor hjälpte mig genom biologin, kemin och fysiken på gymnasiet, och nu hjälper dom mig genom min första medicinkurs på universitetet. Tack!
OmG! Now I understand 😆. Du har räddat mig. Can't thank you enough Magnus. Your videos are sooooo easy to understand even for a dummy like me 😄. Thanks again
Vilken skatt Du är, åååh!!! Fenomenalt! Gud så intressant! Studerar naturkunskap 2, var inte alls intresserad av detta i skolan. Men nu känner jag hur det riktigt pirrar i kroppen över hur fascinerande det är...tack
Jag sitter och pluggar distans och får videoklipp från skolan om just detta du går igenom. Skolans videor fattar jag ingenting av trots liknande struktur som denna video. Men jag vänder mig alltid till dina små lektioner för det är då hjulen börjar snurra och jag förstår. Du skapar så mycket glädje i mig och jag blir mer och mer trygg i mitt lärande och känner mig inte lika dum. Jag är neurodivergent och jag känner mig mindre hindrar när jag tittar på din kanal. Tack.
Tack själv, så roligt att höra att jag får hjälpa dig med kemin! 😊 Det är bland annat med tanke på dig och alla andra neurodivergenta som jag har gjort mina videogenomgångar, så det gläder mig extra att höra att de "går hem"! Har du också sett att jag har en massa gamla prov och annat material som kan hjälpa dig på min hemsida? ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html Och har du några frågor, så svarar jag mer än gärna på dem här i kommentarsfältet på YT!
Som jag förstår det så säger du i videon, 9:25 , att kovalenta bindningar endast sker mellan olika atomslag och inte mellan två av samma, medan du i hela videon pratar om kovalenta bindningar mellan två av samma atomslag, H2, O2, Cl2 osv... hur tänkte du då?
Jag är ledsen om jag inte var riktigt tydlig där: Kovalenta bindningar kan både uppstå mellan atomer av samma slag (som i till exempel H₂, N₂, O₂ och så vidare) och mellan atomer av olika slag (som till exempel i sammansatta joner eller i vattenmolekylen, H₂O).
Hej Magnus, Uppskattar verkligen dina videos. En fråga här: I början av videon så säger du ju att kovalenta bindningar används för molekylföreningar. Men i slutet av videon så står det ju också att atomerna i sammansatta joner också sitter samman med kovalenta bindningar - det är alltså inte bara i molekylföreningar som kovalenta bindningar förekommer? Jag blandar ihop alla namn på alla dessa bindningar lätt...
Det är ett långt svar, så det bästa jag kan göra är nog att hänvisa dig till de videogenomgångar där jag förklarar hur det hänger ihop. Först behöver du lära dig om kovalenta bindningar, och det är ju i videogenomgången här ovan. Sedan behöver du också lära dig vad det innebär att en kovalent bindning är polär. Det kan du lära dig om i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html Till sist behöver du också förstå hur polärt kovalenta bindningar påverkar en molekyl, och gör att den till exempel blir en dipol, opolär eller polär. Det kan du göra i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
Hej! Jag undrar lite över hur jag ska förklara jonbindningar. Jag vet att jonbindningar bildas genom elektrostatiska attraktioner, men det går ju också ut på att ge bort och få elektroner? Tacksam för svar! Mvh
Då kan du kan säkert ha hjälp av videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonbindningar.html
Ädelgaserna är He, Ne, Ar, Kr, Xe, Rn och Og. En atom med ädelgasstruktur är en icke-ädelgas som tagit upp eller avgett ett antal elektroner så att den får samma elektronkonfiguration som en ädelgas. Exempel: När natriummetall oxideras omvandlas den till en natriumjon enligt den här reaktionsformeln: Na → Na⁺ + 2e⁻ Natriumjonen (Na⁺) har samma elektronkonfiguration som neon: K: 2e⁻, L: 8e⁻
Elektronformeln för kväve, N₂, ser ut som visas vid 8:55 (fast man brukar inte rita med cirklarna). Eftersom båda kväveatomerna är exakt lika elektronegativa blir skillnaden i elektronegativitet noll.
Hej Magnus, i videon 10:00 kallar du bindningen för enkelbindning. Men atomerna delar ju två elektroner med varandra och då trodde jag att det skulle räknas som en dubbelbindning just för att det handlar om två elektroner från var och en atomslag. Nu blir jag förvirrad :D Är det inte såhär att om atomerna delar en elektron med varandra uppstår det enkelbindning, om de delar två elektroner uppstår det dubbelbindning och om det handlar om 3 elektroner uppstår det trippelbindning? Vad har jag missat? :) Tacksam för hjälp
Du har tyvärr missat lite grann. Om atomerna delar på _ett par_ elektroner (alltså två stycken), så är det en enkelbindning. Om de delar på _två_ par elektroner handlar det om en dubbelbindning, och om de delar på _tre_ par elektroner är det en trippelbindning. Hoppas det klarnade något nu! 😊
I regel inte: För att det ska kunna uppstå kovalenta bindningar måste de ingående atomerna behöva "ta upp" en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur, då kan inte båda vilja bli av med elektroner. Enda undantaget är väte, som ju både kan avge sin enda elektron och bilda en vätejon, H⁺, ta upp en elektron för att bilda en hydridjon, H⁻, eller bilda kovalent bindning med till exempel en annan väteatom, H-H.
Mr Magnus jag har en fråga. Om svavel har 6 valenselektroner varför kan den inte bara få en syre atom och så lånar syer atomen två elektroner från någon annan atom? Så varför får den fyra syre atomer?
Jodå, i teorin skulle man kunna tänka sig en jon med ungefär den här elektronformeln :::S:Ö::O:: Problemet är att de två syreatomerna tillsammans bli väldigt instabila. Därför blir det så att om man försöker syntetisera molekylen ovan, så skulle man bara få "vanlig" svaveldioxid, SO₂ :::O:¨S::O::
Jag kanske skulle nyansera mitt svar lite: Det går alldeles utmärkt att svavel binder till annat än fyra syreatomer som i sulfatjonen, SO₄²⁻. Både svaveldioxid (SO₂), svaveltrioxid (SO₃) och sulfitjonen (SO₃²⁻) är till exempel vanligt förekommande.
En atom kan inte ha en kovalent bindning eftersom en bindning alltid är mellan _två_ atomer. Mellan två atomer kan det uppstå en kovalent bindning om inte skillnaden i elektronegativitet mellan de två atomerna är alltför stor. Du kan lära mer om elektronegativitet i min videogenomgång om polär kovalent bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html I en molekylförening är det alltid kovalenta bindningar; det är det som gör den till en molekyl.
Hej! Skulle du kunna förklara kovalenta bindningar för att jag har kollat på videorna men förstår ändå inte vissa delar av det, t.ex. kan kovalenta bindningar bara hända inom atomer inom samma grundämne som då t.ex. H2 eller kan det hända mellan olika grundämnen? Tack för svar i förväg :)
Kovalenta bindningar uppstår framför allt mellan atomer som är icke-metaller. Det kan både vara mellan atomer av samma slag och av olika slag, så länge båda är icke-metaller. Till exempel är det precis som du säger en kovalent bindning mellan väteatomerna i vätemolekyl, H₂. Väteatomerna delar på ett elektronpar, och vi kan skriva vätemolekylens strukturformel såhär: H-H. I en vätekloridmolekyl, HCl, sitter också atomerna ihop med en kovalent bindning. Vi kan skriva vätekloridens strukturformel på det här viset: H-Cl.
Hur kan kol och klor tillsammans nå ädelgasstrucktur tillsammans? Klor har 7 valens elektroner och kol har 4 valenselektroner, det verkar vara omöjligt så snälla snälla jag behöver hjälp!
Det är eftersom att de endast delar valenselektronerna och inte avger/ plockar upp dem. Kolet delar en valenselektron var med 4 olika klor atomer. Varje klor atom delar då en valenselektron och uppnår därmed ädelgasstruktur. Samma princip gäller för kolet, ända skillnaden är att den lånar 4 olika valenselektroner från 4 olika atomer och därmed uppnår ädelgasstruktur.
Grundregeln är att ja, de kan bara komma i par - elektronPARbindningsar - som enkelbindningar (ett par), dubbelbindningar (två par) och trippelbindningar (tre par). Men i mer komplexa strukturer kan elektronerna vara delokaliserade över två eller fler bindningar. Det gäller till exempel för bensen, där man faktiskt kan se det som att det är 1,5 par elektroner (alltså 3 elektroner) i varje bindning. Det är lite svårt att förklara utan att kunna bifoga någon bild, men i den här videogenomgången förklarar jag hur det går till: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/organiska-molekylers-struktur-och-funktion/arener-och-aromatiska-foreningar.html
Det vi ska göra är att kombinera ihop aluminumjoner och oxidjoner så att det blir en oladdad enhet. Men här är det viktigt vad som är upphöjt resp. nedsänkt! Oxidjonen är nämligen O²⁻, inte O₂! För att vi ska få en oladdad enhet behövs det två aluminiumjoner (Al³⁺, sammanlagt 6+) och tre oxidjoner (O²⁻, sammanlagt 6-). Det berättar vi genom att sätta nedsänkta siffror till höger om respektive atomslag: Al₂O₃. Du kan lära dig mer om jonföreningars namn och formler i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
För den sista delen med karbonatjonen, varför blir det inte likadant som vid 8:50? Alltså att de båda atomer delar sina egna valenselektroner och kan därför låtsas att ha 8 valenselektroner.
Jag är inte helt säker på vad du menar här. Menar du att det skulle bli en trippelbindning till en av syreatomerna? I så fall skulle kolatomen få 10 valenselektroner, vilket inte funkar. Eller menar du att ett och samma elektronpar delas med flera atomer? Det går tyvärr inte heller.
Till största delen beror det nog på att de inte får plats. Även om syreatomen är en smula mindre än kolatomen, så är det svårt att rent fysiskt få rum med alla omkring kolatomen.
Hej har kollat på dina förra videos om kovalenta bindningar också. Vad är det egentligen för skillnad på filmerna? För det är samma fakta i alla eller?
Ja, det stämmer, det är samma fakta i dem. Skillnaden är att det (förhoppningsvis) är bättre ljudkvalité, tydligare video och bättre pedagogik i den här uppdaterade versionen.
@@annaasplund6077 Nej, kolmonoxid är så farligt eftersom den binder till de röda blodkropparnas hemoglobin cirka 230 gånger starkare än syrgas. Därmed konkurrerar kolmonoxiden ut syret från hemoglobinet, kroppens organ får inget syre, och man dör.
Din kanal är verkligen guld värd, Magnus. Dina videor hjälpte mig genom biologin, kemin och fysiken på gymnasiet, och nu hjälper dom mig genom min första medicinkurs på universitetet.
Tack!
Tack själv, det var inte illa att jag kan hjälpa dig på universitetet också! 😊
Tack enkelt och bättre än att läsa i böcker. fortsätt som du gör magnus och tack igen
Tack själv, det gör jag så gärna, så! 😊
Asså jag lär mig bara av dig och inte av min lärare, jag kollar alltid på dina genomgångar det är mer än PERFEKTA! tack
Tack själv, alltid roligt att höra att jag kan hjälpa dig att förstå kemin! 😊
alltså det finns inga lärare som kan förklara som Magnus, jag svär
Tusen tack för din pedagogiska förklaring
Tusen varsågod! 😊
Bästa kanalen för en naturare♥️♥️
OmG! Now I understand 😆. Du har räddat mig. Can't thank you enough Magnus. Your videos are sooooo easy to understand even for a dummy like me 😄. Thanks again
As always, very welcome! 😊
Magnus räddaren i nöden tack så sjukt mycket.
Varsågod så mycket! 😊
Tack som fan mange vilken legend
Varsågod! 😊 (Fast jag föredrar "Magnus"…) 😉
Tack så mycket för hjälpen
Varsågod så mycket! 😊
Vilken skatt Du är, åååh!!! Fenomenalt! Gud så intressant!
Studerar naturkunskap 2, var inte alls intresserad av detta i skolan. Men nu känner jag hur det riktigt pirrar i kroppen över hur fascinerande det är...tack
*Men* så roligt att du tycker att det här är fascinerande! Välkommen till kemins underbara värld! 😄
Jag sitter och pluggar distans och får videoklipp från skolan om just detta du går igenom. Skolans videor fattar jag ingenting av trots liknande struktur som denna video. Men jag vänder mig alltid till dina små lektioner för det är då hjulen börjar snurra och jag förstår. Du skapar så mycket glädje i mig och jag blir mer och mer trygg i mitt lärande och känner mig inte lika dum. Jag är neurodivergent och jag känner mig mindre hindrar när jag tittar på din kanal. Tack.
Tack själv, så roligt att höra att jag får hjälpa dig med kemin! 😊 Det är bland annat med tanke på dig och alla andra neurodivergenta som jag har gjort mina videogenomgångar, så det gläder mig extra att höra att de "går hem"! Har du också sett att jag har en massa gamla prov och annat material som kan hjälpa dig på min hemsida? ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html Och har du några frågor, så svarar jag mer än gärna på dem här i kommentarsfältet på YT!
Tack Magnus du är kung
😊👑
Tack att du finns ❤
Tack för att du vill lära dig kemi! 😊
@@MagnusEhinger01 ❤️
Jag älskar dina videor, önskar du var min lärare
Men jag _är_ ju din lärare! Det är bara det att jag finns på YT, och inte i ditt klassrum. 😉
Tack så hemskt mycket för förklaringen, nu äntligen förstår jag!! Tack återigen 😭
Tack själv, det var roligt att höra att det gick att förstå! 😊
@@MagnusEhinger01 du är världens bästaaa lärare helt ärligt!
Tack! Det här var väldigt intressant
Varsågod, det var roligt att höra att du tyckte det! 😊
@@MagnusEhinger01 du får verkligen kemi att låta kul, tack för ditt arbete
@@jae7029 Det inte bara _låter_ kul, det _är_ kul! 😉
Som jag förstår det så säger du i videon, 9:25 , att kovalenta bindningar endast sker mellan olika atomslag och inte mellan två av samma, medan du i hela videon pratar om kovalenta bindningar mellan två av samma atomslag, H2, O2, Cl2 osv... hur tänkte du då?
Jag är ledsen om jag inte var riktigt tydlig där: Kovalenta bindningar kan både uppstå mellan atomer av samma slag (som i till exempel H₂, N₂, O₂ och så vidare) och mellan atomer av olika slag (som till exempel i sammansatta joner eller i vattenmolekylen, H₂O).
Underbara videos!
Hej Magnus, Uppskattar verkligen dina videos. En fråga här: I början av videon så säger du ju att kovalenta bindningar används för molekylföreningar. Men i slutet av videon så står det ju också att atomerna i sammansatta joner också sitter samman med kovalenta bindningar - det är alltså inte bara i molekylföreningar som kovalenta bindningar förekommer?
Jag blandar ihop alla namn på alla dessa bindningar lätt...
Ja, det stämmer ju, att det är både i molekylföreningar och i sammansatta joner som atomerna sitter samman med kovalenta bindningar.
Hur ska man veta gällande kemiska föreningar om de är dipol, kovalent, polär osv?
Det är ett långt svar, så det bästa jag kan göra är nog att hänvisa dig till de videogenomgångar där jag förklarar hur det hänger ihop. Först behöver du lära dig om kovalenta bindningar, och det är ju i videogenomgången här ovan. Sedan behöver du också lära dig vad det innebär att en kovalent bindning är polär. Det kan du lära dig om i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html Till sist behöver du också förstå hur polärt kovalenta bindningar påverkar en molekyl, och gör att den till exempel blir en dipol, opolär eller polär. Det kan du göra i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
Hej! Jag undrar lite över hur jag ska förklara jonbindningar. Jag vet att jonbindningar bildas genom elektrostatiska attraktioner, men det går ju också ut på att ge bort och få elektroner?
Tacksam för svar! Mvh
Då kan du kan säkert ha hjälp av videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonbindningar.html
Hej tänkte fråga dig en fråga, vad är det för skillnad mellan en ädelgas och ett ämne med ädelgasstruktur?
Ädelgaserna är He, Ne, Ar, Kr, Xe, Rn och Og. En atom med ädelgasstruktur är en icke-ädelgas som tagit upp eller avgett ett antal elektroner så att den får samma elektronkonfiguration som en ädelgas. Exempel: När natriummetall oxideras omvandlas den till en natriumjon enligt den här reaktionsformeln:
Na → Na⁺ + 2e⁻
Natriumjonen (Na⁺) har samma elektronkonfiguration som neon:
K: 2e⁻, L: 8e⁻
8:55 hur ser dens elektronformel ut? N•••N sådär eller??? Och hur är det med lilla delta. Negativa och positiva delta när kommer de in?
Elektronformeln för kväve, N₂, ser ut som visas vid 8:55 (fast man brukar inte rita med cirklarna). Eftersom båda kväveatomerna är exakt lika elektronegativa blir skillnaden i elektronegativitet noll.
Hej Magnus, i videon 10:00 kallar du bindningen för enkelbindning. Men atomerna delar ju två elektroner med varandra och då trodde jag att det skulle räknas som en dubbelbindning just för att det handlar om två elektroner från var och en atomslag. Nu blir jag förvirrad :D Är det inte såhär att om atomerna delar en elektron med varandra uppstår det enkelbindning, om de delar två elektroner uppstår det dubbelbindning och om det handlar om 3 elektroner uppstår det trippelbindning? Vad har jag missat? :) Tacksam för hjälp
Du har tyvärr missat lite grann. Om atomerna delar på _ett par_ elektroner (alltså två stycken), så är det en enkelbindning. Om de delar på _två_ par elektroner handlar det om en dubbelbindning, och om de delar på _tre_ par elektroner är det en trippelbindning. Hoppas det klarnade något nu! 😊
@@MagnusEhinger01 Jag förstår, tack för en snabb återkoppling! :)
hej jag har en fråga, kan 2 atomer som båda vill bli av med elektroner skapa kovalenta bindingar, om inte, kan det reagera med varandra alls?
I regel inte: För att det ska kunna uppstå kovalenta bindningar måste de ingående atomerna behöva "ta upp" en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur, då kan inte båda vilja bli av med elektroner. Enda undantaget är väte, som ju både kan avge sin enda elektron och bilda en vätejon, H⁺, ta upp en elektron för att bilda en hydridjon, H⁻, eller bilda kovalent bindning med till exempel en annan väteatom, H-H.
Finns det bara kovalenta bindningar i molekyler? Och finns det polära kovalenta bindningar i sammansatta joner?
Och på vilket sätt får sammansatta joner den typen av bindning isåfall?
Nejdå, det finns kovalenta bindningar i sammansatta joner också, se från 8:59 i videogenomgången ovan.
Är det polär eller opolär kovalent bindning när det är 0,4 i skillnad mellan atomerna i elektronegativitetstabellen?
Bindningen är svagt polärt kovalent, men som till exempel i fallet mellan H-C kan man betrakta den som i princip fullständigt kovalent.
Mr Magnus jag har en fråga. Om svavel har 6 valenselektroner varför kan den inte bara få en syre atom och så lånar syer atomen två elektroner från någon annan atom? Så varför får den fyra syre atomer?
Jodå, i teorin skulle man kunna tänka sig en jon med ungefär den här elektronformeln :::S:Ö::O:: Problemet är att de två syreatomerna tillsammans bli väldigt instabila. Därför blir det så att om man försöker syntetisera molekylen ovan, så skulle man bara få "vanlig" svaveldioxid, SO₂ :::O:¨S::O::
Jag kanske skulle nyansera mitt svar lite: Det går alldeles utmärkt att svavel binder till annat än fyra syreatomer som i sulfatjonen, SO₄²⁻. Både svaveldioxid (SO₂), svaveltrioxid (SO₃) och sulfitjonen (SO₃²⁻) är till exempel vanligt förekommande.
Hur ska jag veta om atomen/molekylen har kovalent bindning?
jag med , men jag tror det här nåt att göra med elektronnegativitet.
En atom kan inte ha en kovalent bindning eftersom en bindning alltid är mellan _två_ atomer. Mellan två atomer kan det uppstå en kovalent bindning om inte skillnaden i elektronegativitet mellan de två atomerna är alltför stor. Du kan lära mer om elektronegativitet i min videogenomgång om polär kovalent bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html I en molekylförening är det alltid kovalenta bindningar; det är det som gör den till en molekyl.
Hej! Skulle du kunna förklara kovalenta bindningar för att jag har kollat på videorna men förstår ändå inte vissa delar av det, t.ex. kan kovalenta bindningar bara hända inom atomer inom samma grundämne som då t.ex. H2 eller kan det hända mellan olika grundämnen?
Tack för svar i förväg :)
Kovalenta bindningar uppstår framför allt mellan atomer som är icke-metaller. Det kan både vara mellan atomer av samma slag och av olika slag, så länge båda är icke-metaller. Till exempel är det precis som du säger en kovalent bindning mellan väteatomerna i vätemolekyl, H₂. Väteatomerna delar på ett elektronpar, och vi kan skriva vätemolekylens strukturformel såhär: H-H. I en vätekloridmolekyl, HCl, sitter också atomerna ihop med en kovalent bindning. Vi kan skriva vätekloridens strukturformel på det här viset: H-Cl.
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket! Har kemi prov imorgon så tror att du räddade mig där
Att rädda kemielever är mitt jobb. 😉 Lycka till på ditt prov! 👍
@@MagnusEhinger01 tack så mycket :)
Hur kan kol och klor tillsammans nå ädelgasstrucktur tillsammans? Klor har 7 valens elektroner och kol har 4 valenselektroner, det verkar vara omöjligt så snälla snälla jag behöver hjälp!
Det är eftersom att de endast delar valenselektronerna och inte avger/ plockar upp dem. Kolet delar en valenselektron var med 4 olika klor atomer. Varje klor atom delar då en valenselektron och uppnår därmed ädelgasstruktur. Samma princip gäller för kolet, ända skillnaden är att den lånar 4 olika valenselektroner från 4 olika atomer och därmed uppnår ädelgasstruktur.
@@AlmondPeach tack så hemskt mycket för hjälpen! 🙏
Kan kovalenta bindningar bara dela elektroner i par? Alltså 2,4,6 totala elektroner osv och inte 1,3,5
Grundregeln är att ja, de kan bara komma i par - elektronPARbindningsar - som enkelbindningar (ett par), dubbelbindningar (två par) och trippelbindningar (tre par). Men i mer komplexa strukturer kan elektronerna vara delokaliserade över två eller fler bindningar.
Det gäller till exempel för bensen, där man faktiskt kan se det som att det är 1,5 par elektroner (alltså 3 elektroner) i varje bindning. Det är lite svårt att förklara utan att kunna bifoga någon bild, men i den här videogenomgången förklarar jag hur det går till: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/organiska-molekylers-struktur-och-funktion/arener-och-aromatiska-foreningar.html
@@MagnusEhinger01 Okej tack så mycket!
kan du förklara varför Al3+ och O2 blir AI203
Det vi ska göra är att kombinera ihop aluminumjoner och oxidjoner så att det blir en oladdad enhet. Men här är det viktigt vad som är upphöjt resp. nedsänkt! Oxidjonen är nämligen O²⁻, inte O₂! För att vi ska få en oladdad enhet behövs det två aluminiumjoner (Al³⁺, sammanlagt 6+) och tre oxidjoner (O²⁻, sammanlagt 6-). Det berättar vi genom att sätta nedsänkta siffror till höger om respektive atomslag: Al₂O₃. Du kan lära dig mer om jonföreningars namn och formler i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
Hej Magnus, vatten får större volym när man fryser det. Är det så för alla ämnen som kan göra vätebindingar?
Nej, det är det inte. Ammoniak, NH₃, har till exempel en densitet på 681,9kg/m³ vid -33°C (flytande) men en densitet på 817kg/m³ vid -80°C (fast).
För den sista delen med karbonatjonen, varför blir det inte likadant som vid 8:50? Alltså att de båda atomer delar sina egna valenselektroner och kan därför låtsas att ha 8 valenselektroner.
Jag är inte helt säker på vad du menar här. Menar du att det skulle bli en trippelbindning till en av syreatomerna? I så fall skulle kolatomen få 10 valenselektroner, vilket inte funkar. Eller menar du att ett och samma elektronpar delas med flera atomer? Det går tyvärr inte heller.
Varför binder inte kolatomen 4 syreatomer istället för 3?
Till största delen beror det nog på att de inte får plats. Även om syreatomen är en smula mindre än kolatomen, så är det svårt att rent fysiskt få rum med alla omkring kolatomen.
Hej har kollat på dina förra videos om kovalenta bindningar också. Vad är det egentligen för skillnad på filmerna? För det är samma fakta i alla eller?
Ja, det stämmer, det är samma fakta i dem. Skillnaden är att det (förhoppningsvis) är bättre ljudkvalité, tydligare video och bättre pedagogik i den här uppdaterade versionen.
@@MagnusEhinger01 Ok tack, vet du varför biologiläraren och fysikläraren inte gillade varann?
@@oskarjarneving2730 Kanske för att det inte var någon kemi mellan dem? 😉
@@MagnusEhinger01 haha ja, fått det skämtet innan?
@@oskarjarneving2730 Den va rolig hahahaha
Ahaa! Detta var ju inte så svårt nu😅 önskar jag visste detta innan förhöret.. men men, prov imorgon och nu vet jag!
Så bra, lycka till på ditt prov! 👍
Härlig dialekt du har
Varför använder sig karbonatjonen inte sig för en trippelbindning ? Då behöver den inte ta upp två elektroner.
Visst kan kol binda till en syreatom med en trippelbindning. Fast då bildas det kolmonoxid, inte en karbonatjon.
@@MagnusEhinger01 Är det därför kolmonoxid är dödligt? Binder kolet "upp" syret och "vägrar" släppa pga. trippelbindningen?
@@annaasplund6077 Nej, kolmonoxid är så farligt eftersom den binder till de röda blodkropparnas hemoglobin cirka 230 gånger starkare än syrgas. Därmed konkurrerar kolmonoxiden ut syret från hemoglobinet, kroppens organ får inget syre, och man dör.
Hur gammal är du?
de lunch
Vilken är din favoritfärg?
vad är din åsikt på homosexuella?
bra fråga man kan ju undra
Jag fattar varför du simpar för Magnus men tona ner det lite :p