hej Magnus! jag vet att det bildas dipol dipolbindningar mellan etanol och vatten. men det jag undrar är om det även bildas vätebindning? eftersom vattenmolekylens negativa syreatom binder till etanolmolekylens väteatom. bildas det då en vätebindning samt en dipol-dipolbindning?
Hej Magnus! Jag har en fråga angående strukturformler. När jag får uppgifter som frågar efter att jag ska skriva strukturformler för alkoholer, är det fortfarande korrekt svar om jag skriver ut hela strukturformeln så som du gjort i videon? I en fråga om strukturformeln på 3-metyl-2-butanol står det nämligen CH-CH ah osv medan jag hade ritat ut dem C-C-C-C osv. Är båda svaren rätt på ett prov om dem bara frågar efter strukturformeln? Eller föredrar man en över den andra?
Det beror lite grann på vad det är man frågar efter. Att bara skriva ut kolatomerna, utan några väteatomer alls, skulle jag nog inte sätta rätt för på ett prov. Oftast skriver jag själv på frågorna i mina prov "alla atomer och bindningar ska sättas ut, även väteatomer", eller så skriver jag "Du kan skriva med förenklade formler eller streckformler om du vill".
Man kan göra lite som man vill, beroende på vad det är man vill visa. Formeln för metanol kan man till exempel skriva CH₃OH. Men om jag vill visa extra tydligt att OH-gruppen binder till kolatomen kan jag istället skriva H₃C-OH. Det var det jag ville göra i det här fallet; visa extra tydligt hur den tertiära kolatomen binder till ytterligare tre kolatomer.
Ja, det finns det. Grundregeln är att man ska numrera kolatomerna så att substituenterna får så lågt nummer som möjligt. Pröva att först räkna från ena hållet, och sedan numrera substituenterna. Räkna sedan från andra hållet och numrera substituenterna igen. I vilket fall får substituenterna _lägst_ nummer? Då är det detta som bestämmer vad som blir kolatom nummer ett.
Nej, den längsta kolkedjan som du kan hitta i molekylen är tre kolatomer lång. Därför är det en slags propanmolekyl i grund och botten. På kolatom nummer 2 sitter det en OH-grupp. Därför är det en slag 2-propanol. På kolatom nummer 2 sitter det också en metylgrupp, och därför är molekylens namn 2-metyl-2-propanol.
Hej! Jag bara undrar när ett alkohol löser sig med vatten delar dem på alkoholens väteatom eller vattenmolekylens väteatom eller kan dem göra båda sätten?
Båda inträffar. Jag berättar mer ingående hur i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/lika-loser-lika.html
Magnus Ehinger ahaaa tack så mycket kan jag också ställa en följfråga. Hur vet man hur mycket vattenmolekyler får plats. T.ex. i glycerol som har tre OH Grupper. Kommer OH grupperna stå ivägen för varandra?
@@amirelabidou39 Nej, i och med att det är fri rotation kring bindningarna mellan kolatomerna, så kan OH-grupperna vridas så att det så att säga blir två stycken "upp" och en "ner", och då finns det gott om utrymme för vattenmolekyler att binda till dem.
Magnus Ehinger ahaaaa okej men du vet syreatomerna i glycerol. Visst dem kan binda sig till 2 andra väteatomer och väteatomerna i glycerol kan binda sig till en syreatom. Så glycerol kan binda sig med nio vattenmolekyler. Bara undrar om det är rätt, tack!
om jag förstått rätt så hydroxid är ju OH och hydroxylgrupp är (-OH), och de är inte samma sak eller hur?, hydroxid är som i nayriumhydroxid NaOH och hydroxylgrupp är del av metanol med formel CH3OH, och hydroxylgrupp anslutar till kolväte molekyler och bildar alkoholer. är detta rätt? OBS! igen tack för alla videoer.
Ja, jag tror att du har förstått det rätt. Du har säkert också hjälp av den här videogenomgången där jag går igenom några förväxlingar som är lätta att göra, till exempel skillnaden mellan hydroxidjoner (OH⁻) och hydroxylgrupper (-OH): ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/mer-om-organiska-reaktioner/lage-for-forvaxlingar.html
Både och, men vätebindningarna är mycket starkare (eftersom etanolmolekylen är en så pass liten molekyl), så därför har de större betydelse för etanolens kokpunkt.
Här handlar det nog mer om ytspänning, det vill säga, ju starkare ytspänning, desto tydligare och hög droppe blir det. Sedan är det ju också så att ytspänningen orsakas av vätebindningarna mellan molekylerna.
När du ska lösa namnet på sådana här strukturformler är det en bra idé om du skriver ut dem mer utförligt på papper först. Att det står några atomer inom parentes betyder att de bildar en funktionell grupp som sitter på kolatomen närmast (till vänster). Sedan ska du numrera kolatomerna i den längsta ogrenade kolkedjan så att OH-gruppen får så lågt nummer som möjligt. Klarar du det då? P.S. Jag är inte så förtjust i "Mange". "Magnus" funkar mycket bättre! 😊
Nja, det är väl inte riktigt min erfarenhet. Metanol har en flampunkt på 12°C medan etanol har en flampunkt på 14°C (med andra ord, metanol är mer lättantändligt än etanol).
@@dragonflies825 Svavelsyran bidrar med protoner som man kan säga "sparkar igång" reaktionen. Protonerna sätter sig på OH-gruppen, som därmed blir plusladdad. Därmed får kan det lättare ske reaktioner på den kolatom som OH-gruppen sitter på.
Det har att göra med hur många och hur starka bindningar som kan uppstå mellan molekylerna. Med den informationen som ledtråd, kan du då finna ett svar på din fråga?
@@febennuguse9284 För att ett ämne ska kunna antändas måste det gå upp i gasform och reagera med syremolekylerna i luften. Om vi nu jämför etanol och glykol: Hur många vätebindningar kan det uppstå mellan etanolmolekyler, och hur många kan det uppstå mellan glykolmolekyler? Titta på ämnenas struktur och resonera! 😊
![Eminem - Houdini [Official Music Video]](http://i.ytimg.com/vi/22tVWwmTie8/mqdefault.jpg)
Tack för videon. Det var förresten riktigt kul att se dig under Berzeliusdagarna!
Varsågod - och tack detsamma! 😊
Älskar din skånska bror
Tur att du står ut med den, för jag kan inte ändra på den! 😉
hej Magnus! jag vet att det bildas dipol dipolbindningar mellan etanol och vatten. men det jag undrar är om det även bildas vätebindning? eftersom vattenmolekylens negativa syreatom binder till etanolmolekylens väteatom. bildas det då en vätebindning samt en dipol-dipolbindning?
Jadå, visst bildas det vätebindningar också!
Hej Magnus! Jag har en fråga angående strukturformler. När jag får uppgifter som frågar efter att jag ska skriva strukturformler för alkoholer, är det fortfarande korrekt svar om jag skriver ut hela strukturformeln så som du gjort i videon? I en fråga om strukturformeln på 3-metyl-2-butanol står det nämligen CH-CH ah osv medan jag hade ritat ut dem C-C-C-C osv. Är båda svaren rätt på ett prov om dem bara frågar efter strukturformeln? Eller föredrar man en över den andra?
Det beror lite grann på vad det är man frågar efter. Att bara skriva ut kolatomerna, utan några väteatomer alls, skulle jag nog inte sätta rätt för på ett prov. Oftast skriver jag själv på frågorna i mina prov "alla atomer och bindningar ska sättas ut, även väteatomer", eller så skriver jag "Du kan skriva med förenklade formler eller streckformler om du vill".
Hej! Finns det någon anledning till att du skrev H3C istället för CH3 vid 7:20? Tack så mycket för videorna du har räddat mitt betyg i kemi
Man kan göra lite som man vill, beroende på vad det är man vill visa. Formeln för metanol kan man till exempel skriva CH₃OH. Men om jag vill visa extra tydligt att OH-gruppen binder till kolatomen kan jag istället skriva H₃C-OH. Det var det jag ville göra i det här fallet; visa extra tydligt hur den tertiära kolatomen binder till ytterligare tre kolatomer.
Hej! Hur vet man att typ ”detta kolatomen är nummer 1 i kedjan”? Var ifrån börjar man räkna?... finns det någon regel?
Ja, det finns det. Grundregeln är att man ska numrera kolatomerna så att substituenterna får så lågt nummer som möjligt. Pröva att först räkna från ena hållet, och sedan numrera substituenterna. Räkna sedan från andra hållet och numrera substituenterna igen. I vilket fall får substituenterna _lägst_ nummer? Då är det detta som bestämmer vad som blir kolatom nummer ett.
Tjena, mitt namn är Khazen, tack så fruktansvärd hemskt mycket från denna Videon.
Varsågod! 😊
Kan jag även ge glykol det rationella namnet etan-1,2-diol?
Ja, fast här är faktiskt glykol det föredragna namnet.
HEJ Magnus!
är 1,3 butandiol löslig i vatten ? och varför är den löslig/olöslig då ?
Ja, 1,3-butandiol är löslig i vatten. Det beror på att den har lätt för att binda till vattenmolekyler (med vätebindningar).
@@MagnusEhinger01 ok ,tack för svaret😊!
Hej! På 7:14 skulle inte namnet bli 2-trimetyl-2-propanol?
Nej, den längsta kolkedjan som du kan hitta i molekylen är tre kolatomer lång. Därför är det en slags propanmolekyl i grund och botten. På kolatom nummer 2 sitter det en OH-grupp. Därför är det en slag 2-propanol. På kolatom nummer 2 sitter det också en metylgrupp, och därför är molekylens namn 2-metyl-2-propanol.
Hej! Jag bara undrar när ett alkohol löser sig med vatten delar dem på alkoholens väteatom eller vattenmolekylens väteatom eller kan dem göra båda sätten?
Båda inträffar. Jag berättar mer ingående hur i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/lika-loser-lika.html
Magnus Ehinger ahaaa tack så mycket kan jag också ställa en följfråga. Hur vet man hur mycket vattenmolekyler får plats. T.ex. i glycerol som har tre OH Grupper. Kommer OH grupperna stå ivägen för varandra?
@@amirelabidou39 Nej, i och med att det är fri rotation kring bindningarna mellan kolatomerna, så kan OH-grupperna vridas så att det så att säga blir två stycken "upp" och en "ner", och då finns det gott om utrymme för vattenmolekyler att binda till dem.
Magnus Ehinger ahaaaa okej men du vet syreatomerna i glycerol. Visst dem kan binda sig till 2 andra väteatomer och väteatomerna i glycerol kan binda sig till en syreatom. Så glycerol kan binda sig med nio vattenmolekyler. Bara undrar om det är rätt, tack!
Hej magnus! Bara undrar om hur lätt/trögflytande ett alkohol är beror på bindningarna eller storleken.
Det stämmer bra; ju fler och just starkare bindningar det är mellan molekylerna i en alkohol, desto mer trögflytande blir det.
Magnus Ehinger ahaa okej tack så mycket!
om jag förstått rätt så hydroxid är ju OH och hydroxylgrupp är (-OH), och de är inte samma sak eller hur?, hydroxid är som i nayriumhydroxid NaOH och hydroxylgrupp är del av metanol med formel CH3OH, och hydroxylgrupp anslutar till kolväte molekyler och bildar alkoholer. är detta rätt?
OBS! igen tack för alla videoer.
*ursäkta inte anslutar men hydroxylgrupp substituerar väte i kolväte molekyl och bildar alkohol.
Ja, jag tror att du har förstått det rätt. Du har säkert också hjälp av den här videogenomgången där jag går igenom några förväxlingar som är lätta att göra, till exempel skillnaden mellan hydroxidjoner (OH⁻) och hydroxylgrupper (-OH): ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/mer-om-organiska-reaktioner/lage-for-forvaxlingar.html
Hej! Hur kommer det sig att det inte går att ha flera OH-grupper på samma kolatom?
Det gör det, rent teoretiskt, men på grund av syreatomernas starka elektronegativitet är de vanligtvis instabila.
@@MagnusEhinger01 Ok, tack!
När etanol binder intermolekylära bindningar med sig själv anvönder den sig av vätebindningar eller van der waalsbindningar?
Både och, men vätebindningarna är mycket starkare (eftersom etanolmolekylen är en så pass liten molekyl), så därför har de större betydelse för etanolens kokpunkt.
Magnus Ehinger aha okej, tack!
Magnus Ehinger hej har också en till fråga om det går bra. Beror droppformen också på bibdningarna? alltså hur samlad en alkohol droppe är.
Här handlar det nog mer om ytspänning, det vill säga, ju starkare ytspänning, desto tydligare och hög droppe blir det. Sedan är det ju också så att ytspänningen orsakas av vätebindningarna mellan molekylerna.
Magnus Ehinger aha okej tack så mycket för hjälpen
6:57 Skrev du CH3 för att det är lättare än att rita allt?
Ja, exakt så.
JAG SVÄR PÅ MIN MAMMA DU E GULD
"Au" 😉
Vad är det som gör att metanol antänds snabbast?
Lägst kokpunkt ⇒ avdunstar lättast och blandar sig med luftens syre.
Tjena Mange! Vet du vad det systematiska namnet för föreningen med formeln CH3-CH(OH)-CH(CH3)2 är? Skulle uppskattas med hjälp, hur ska jag lösa den?
När du ska lösa namnet på sådana här strukturformler är det en bra idé om du skriver ut dem mer utförligt på papper först. Att det står några atomer inom parentes betyder att de bildar en funktionell grupp som sitter på kolatomen närmast (till vänster).
Sedan ska du numrera kolatomerna i den längsta ogrenade kolkedjan så att OH-gruppen får så lågt nummer som möjligt. Klarar du det då?
P.S. Jag är inte så förtjust i "Mange". "Magnus" funkar mycket bättre! 😊
Magnus Ehinger JA! Tack ”Magnus”! Löste ut att det var 3-Metyl-2-butanol, antar att det var rätt hehe
@@simba1685 Visst är det så, bra jobbat! 👍
Varför är det lättare att antända etanol än metanol även fast metanol har kortare kolkedja?
Nja, det är väl inte riktigt min erfarenhet. Metanol har en flampunkt på 12°C medan etanol har en flampunkt på 14°C (med andra ord, metanol är mer lättantändligt än etanol).
😃
😊
Varför behöver H2SO4 tillsättas vid kraftig oxidation av svavelsyra? Vilken roll har den?
Nu är jag inte riktigt med på vad du menar - H₂SO₄ _är_ ju svavelsyra!?
@@MagnusEhinger01 oj menade etanol
@@dragonflies825 Svavelsyran bidrar med protoner som man kan säga "sparkar igång" reaktionen. Protonerna sätter sig på OH-gruppen, som därmed blir plusladdad. Därmed får kan det lättare ske reaktioner på den kolatom som OH-gruppen sitter på.
@@MagnusEhinger01 är det kolatomen som får plusladdningen?
@@dragonflies825 Nej, det är syreatomen i OH-gruppen som får plusladdningen (i alla fall i första steget).
kan vi nämna glykol etan-1,2-diol?
Ja, man skulle kunna kalla glykol för 1,2-etandiol eller etan-1,2-diol, men glykol är ju det absolut mest vanliga.
Varför är alkoholer med långa kolkedjor och fler OH-grupper mer svårantändliga och varför är det lättare att antända etanol än andra alkoholer?
Det har att göra med hur många och hur starka bindningar som kan uppstå mellan molekylerna. Med den informationen som ledtråd, kan du då finna ett svar på din fråga?
Nej jag förstår fortfarande inte varför etanol är lättare att antända än exempelvis propantriol och glykol.
@@febennuguse9284 För att ett ämne ska kunna antändas måste det gå upp i gasform och reagera med syremolekylerna i luften. Om vi nu jämför etanol och glykol: Hur många vätebindningar kan det uppstå mellan etanolmolekyler, och hur många kan det uppstå mellan glykolmolekyler? Titta på ämnenas struktur och resonera! 😊
Tja
tja