Kristallvatten

Sdílet
Vložit
  • čas přidán 1. 08. 2017
  • Läs mer om beräkning av kristallvattenhalten i en jonförening på ehinger.nu/undervisning/kurse...
    Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
    Simuleringen kan du testa själv på group.chem.iastate.edu/Greenbo....

Komentáře • 50

  • @jahanrostami8687
    @jahanrostami8687 Před rokem +8

    5 år senare och denna video räddar fortfarande betyg tack Magnus Ehinger!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před rokem +1

      Tack själv, det gläder mig att höra att den fortfarande är aktuell och relevant! 😊

  • @saidmahamud4915
    @saidmahamud4915 Před 5 lety +9

    Thank you 🙏🏾 without this explanation I would never understand this.

  • @OpalFangs
    @OpalFangs Před 3 lety +4

    Jättebra förklarat! Oändligt tacksam!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 3 lety

      Tack själv, det var roligt att höra att det gick att förstå! 😊

  • @marjanjafari2848
    @marjanjafari2848 Před 3 lety +3

    Hej Magnus! tack för din hjälpsamma video!
    jag undrar om, om upphettning blir för långt, kan det ändra kopparsulfats (i vattenfri form) egenskaper?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 3 lety +1

      Ja, man skulle nog kunna tänka sig att sulfatjonerna dissocieras (bryts upp) på något sätt.

  • @linuslarsson04
    @linuslarsson04 Před 3 lety

    Tackar!!!!!🙏

  • @ella0002
    @ella0002 Před 6 lety +2

    åh tack så mycket!

  • @ivanammar1556
    @ivanammar1556 Před rokem +1

    Men jag fattar riktigt inte? Så det ända sättet och få fram antalet H2O molekyler i formeln är genom simuleringen du använde? Där hade du massan klart, vilken massa ska jag utgå från om jag ska lösa det själv? Eller går det inte att ta reda på massan utan den där simuleringen?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před rokem

      Simuleringen är just bara en simulering av vad som händer i verkligheten. Det betyder att man måste göra _experimentet_ för att beräkna antalet kristallvatten i ett salt. Det vill säga, väga upp det kristalliserade saltet, väga det, upphetta det, väga igen, och göra beräkningen. Bland mina gamla prov om mol och stökiometri hittar du mängder med exempel på hur det kan se ut på ett prov: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/mol-och-stokiometri.html

  • @Elimur1010
    @Elimur1010 Před 5 lety +2

    Hej Magnus! Jag gjorde nämligen denna laborationen sen när jag skulle göra uträkningen fick jag 7 vattenmolekyler/ kopparsulfat, varför fick jag 7 eller måste det alltid vara 5 vattenmolekyler?

    • @Elimur1010
      @Elimur1010 Před 5 lety

      Magnus Ehinger Tack så mycket!

  • @philipT8989
    @philipT8989 Před 5 lety +4

    06:25 hur vet man att man ska ta just vatten i täljaren och inte tvärtom?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 5 lety +5

      Målet här är att ta reda på hur många gånger *fler* vattenmolekyler än CuSO₄-enheter det finns. Då är det enklast att sätta det största talet i täljaren. Du kan dock faktiskt sätta det största talet i nämnaren också, men då blir det lite svårare att se att kvoten blir 1/5.

  • @alonefighter5198
    @alonefighter5198 Před 2 lety +1

    Hej Magnus, varför tar du n/n för att få reda på x antal vattenmolekyler?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 2 lety +4

      När man vill ta reda på hur många gånger större ett visst antal är en ett annat antal, så delar man det större antalet med det mindre. När vi pratar om kristallvatten i exempelvis kopparsulfat, CuSO₄ · 5H₂O, är antalet vattenmolekyler fem gånger större än antalet kopparsulfat-enheter. Det tar jag reda på genom att dela antalet (substansmängden) vattenmolekyler med antalet kopparsulfatenheter.

  • @lada5791
    @lada5791 Před 6 lety +5

    +Rep

  • @gabrielkarlsson9379
    @gabrielkarlsson9379 Před rokem +1

    Hallå Magnus! Finns det någon förklaring till varför vattenmolekylerna sitter just runt kopparjonen i kopparsulfat? Och inte runt sulfatjonen?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před rokem +1

      Jag ska erkänna att jag förenklar lite; det är faktiskt bara fyra vattenmolekyler som binder till kopparn, och en som binder till sulfatjonen. Den här strukturen visar rätt så väl hur det egentligen ser ut: media.springernature.com/m312/springer-static/image/art%3A10.1007%2Fs10973-018-7595-y/MediaObjects/10973_2018_7595_Fig8_HTML.png?as=webp
      Men hur kommer det sig att det ser ut just på det sättet? Jag skulle tro att det har att göra med fysisk plats: Eftersom kopparjonen är liten jämfört med sulfatjonen får det plats fler vattenmolekyler kring den än kring sulfatjonen.

    • @gabrielkarlsson9379
      @gabrielkarlsson9379 Před rokem

      @@MagnusEhinger01 Tack för svar!!

  • @E.B04
    @E.B04 Před 2 lety

    Hej Magnus, varför blir kopparsulfat vitt vid upphettning och varför ökar temperaturen om man häller vatten på det?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 2 lety +2

      Vid upphettning avdunstar det kristallvatten som är bundet till kopparsulfaten. Det vattenfria kopparsulfatet är vitt. När kristallvattnet avgår, så kan det beskrivas med följande reaktionsformel:
      CuSO₄ · 5H₂O + energi → CuSO₄ + 5H₂O
      Processen är alltså endoterm (det krävs energi för att få vattnet att avdunsta). När man istället tillsätter vatten till vattnfritt kopparsulfat, sker den omvända reaktionen:
      CuSO₄ + 5H₂O → CuSO₄ · 5H₂O + energi
      Den processen är då alltså exoterm, och då avges det värme.

    • @E.B04
      @E.B04 Před 2 lety

      Tack för svar!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 2 lety

      @@E.B04 Varsågod! 😊

  • @karuru2284
    @karuru2284 Před 5 lety

    Hej! vet ju inte hur aktiv du är här men tänkte i alla fall fråga: Varför är det just substansmängden? Kanske uppenbart men förstår inte riktigt.

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 5 lety

      Frågan vi vill besvara är ju _hur många_ vattenmolekyler det är kring varje enhet kopparsulfat. Substansmängden är ju ett mått på just hur många, så därför är det detta som vi måste beräkna. OK?

    • @karuru2284
      @karuru2284 Před 5 lety

      @@MagnusEhinger01 Juste, tack

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 5 lety

      @@karuru2284 Varsågod! 😊

  • @ivapej3482
    @ivapej3482 Před 5 lety

    Tack så mycket men varför är det just 5 vattenmolekyler per CuSo4 och varför ändras färgen från blått till just vitt??

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 5 lety +1

      Att det just fem vattenmolekyler är att det passar, sett till kopparjonens storlek och laddning. När vattenmolekylerna är med absorberas en del ljus av elektronerna i bindningarna med kopparatomen, men inte de frekvenser som ger den blåa färgen. När vattenmolekylerna är borta reflekteras alla frekvenser, så det blir vitt.

    • @ivapej3482
      @ivapej3482 Před 5 lety

      Magnus Ehinger tack så mycket

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 5 lety

      @@ivapej3482 Varsågod! 😊

    • @ivapej3482
      @ivapej3482 Před 5 lety

      Hej Magnus, när jag tittar om på denna video har jag fortfarande lite svårt att förstå varför det borde bli just 5 vattenmolekyler per kopparsulfat?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 5 lety +2

      @@ivapej3482 Egentligen är det ju inte något jag förklarar alls i videon. Det jag förklarar är hur man experimentellt kan bestämma kristallvattenhalten i en jonförening. Olika jonföreningar kan innehålla olika mängder. Koboltklorid innehåller till exempel sex kristallvatten (CoCl₂·6H₂O) och alun (kaliumaluminiumsulfat) innehåller hela 12 kristallvatten (KAl(SO₄)2·12H₂O).

  • @ihabmarrokcha8139
    @ihabmarrokcha8139 Před 2 lety

    Hej!
    Varför är det xantal vattenmolekyler kring varje kopparjon och inte kring själva kopparsulfatet?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 2 lety +1

      Vattenmolekylerna binder förstås både till kopparjonerna och sulfatjonerna. Man har dock undersökt strukturen med röntgenkristallografi, och kommit fram till att åtminstone fyra av fem vattenmolekyler sitter just kring kopparjonen, medan den femte är på lite längre avstånd. På den här länken hittar du en bild som visar hur det ser ut: commons.wikimedia.org/wiki/File:CuSO4_(5aq).jpg

    • @ihabmarrokcha8139
      @ihabmarrokcha8139 Před 2 lety

      @@MagnusEhinger01 Tack så mycket bilden hjälper!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 2 lety +1

      @@ihabmarrokcha8139 Så bra att den hjälpte! 😊

  • @naturare7059
    @naturare7059 Před 2 lety

    hej magnus, jag gjorde exakt samma experiment men fick istället 5,8! varför fick jag så högt?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 2 lety +1

      Troligen för att inte riktigt allt vatten hann avdunsta.

  • @Arazkassem
    @Arazkassem Před 3 lety

    jag antar att man får veta liter mer info i ett prov än vad man fick i denna uppgift, alltså i prov skulle man väl få reda på total massa kanske? för vi kan ju inte indirekt upphetta mitt under ett prov?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 3 lety

      Nej, i en provfråga kanske det skulle stå "Efter upphettning var det kvar …… g av ämnet.".

  • @combos3672
    @combos3672 Před 5 lety +2

    TACK SÅ HIMLA MYCKET Magnus :)

  • @ghifarramadan7370
    @ghifarramadan7370 Před 9 měsíci +1

    men frågan är att hur visste du att vatten skulle vara större än copparsulfat? och inte tvärtom

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  Před 9 měsíci +1

      Det visste jag egentligen inte. Men om det varit så att substansmängden kopparsulfat var större än substansmängden vatten, så hade mitt svar blivit < 1, och då hade jag förstått att substansmängden kopparsulfat var större. (Det är dock mycket sällsynt; i alla exempel som jag kan komma på är substansmängden vatten större än substansmängden jonförening.)