Housing prices and the Metro - Stockholm's infrastructure episode 10 (English subtitles)
Vložit
- čas přidán 21. 12. 2021
- In this video series we'll look at both the road network and public transport's role for Stockholm's infrastructure, with different themes in every video. In this episode: Housing prices and the Metro - how do they connect? We look at Booli's metro map with square meter prices for flats and try to find how they relate. How much does travel time to the city centre affect the value of a flat, and which is the most over-value and under-valued? We also look at CBRE's forecast on how prices appreciate in the areas where the new metro will come in a few years.
Sources:
www.booli.se/blogg/sa-dyra-ar...
byggforetagen.se/statistik/by...
blog.cbre.se/sverigesfastighe... - Věda a technologie
![Stroads are Ugly, Expensive, and Dangerous (and they're everywhere) [ST05]](http://i.ytimg.com/vi/ORzNZUeUHAM/mqdefault.jpg)
Tack för ännu ett intressant program! Ser verkligen fram mot våren och den nya serien! God Jul!
Ser fram emot nya avsnitt som kommer under våren! Tills dess får man önska God jul och gott nytt år!
Fantastiska bra videor du gör!!👊🏼
Du är kung Marcus. Keep the videos coming 👏
Längtar till våren😄
Vilken youtuber! Nog den bästa!
The channel with a rare in Sweden quality and content! Thank you! :)
Alltså du förklarar det här så bra!
Väldigt intressant video. 😎
Thought provoking as always and I look forward to the new series. Meanwhile, god Jul to all!
Spännande med den nya serien, ser fram emot när den kommer! Gott nytt!
Detsamma!
Spännande analys👍
Tack för ännu ett intressant program! Ser verkligen fram mot våren och den nya serien
Tackar! Måste bara hitta tiden...
Intressant!
Bravo!
Här sitter jag som Karlskronit och har nu sett alla 10 filmerna och blir fullständigt fascinerad.
Bra förklaring på så många olika intressanta områden angående infrastruktur.
Bra jobbat!
Stort tack! Kul att man lockar även Blekingebor!
God jul!
Sagt det tidigare och säger det igen:
Marcus Ahlin
till infrastrukturminister!
Bor i Rio, har släkt och vänner i Sthlm. Din kanal är superbra! Ser fram emot fortsättningen. God jul och gott nytt år från Brasilien.
Obrigado! :)
jävla kul att du lägger upp så många videor nu man!
hehe tackar! det har tagit tid under hösten, men tänkte passa på få ut några på samma gång. Sen tar det nog ett tag igen.
@ ser fram emot vårens serie!
Kul om Du börjar gräva i Stockholms historia; ett förslag: Hur var det egentligen med det stora slagsmålet på Tegelbacken som Olle Adolphson sjunger om?
👑
Kan inte vänta på den nya serien! 😍
Spännande! Hyr i dagsläget bostad men när jag i framtiden köper kommer naturligtvis avstånd till tunnelbana och restid till t-centralen vara avgörande för bostadsområde.
Tycker verkligen om idén! Har du funderat på hur modellen skulle se ut om man ersatte ”antalet stationer” med antalet ”tunnelbaneminuter” eller km från TC?
Tack! Jo då den tanken slog mig också, att göra den twisten. Det lär inte avvika speciellt mycket, och det var lättare att förmedla statistiken med "antalet stationer". eftersom man lätt kan hem och räkna. Men det finns andra finesser med det du skriver om "minuter", om man även får statistik på områden som ligger med bussförbindelse osv. Men så granulär har jag inte statistik på priser. Däremot sa en kompis att "göra en karta baserat på restid" och inte baserat på geografi. Det är också en kul tanke
Det var det första jag tänkte när jag såg diagrammet! Särskilt som de undervärderade låg längs blå linjen och flera av de övervärderade längs den gröna. Blå linjen har avsevärt längre avstånd/restid mellan sina stationer. Jag kan tänka mig att avvikelsen från regressionslinjen skulle minska något om man istället räknade minuter. (Skulle förstås kunna räkna på det själv, men det får bli en annan dag...)
Ytterligare en aspekt är att Fridhemsplan ligger 5 stationer från T-Centralen längs Gröna linjen, men bara 2 stationer längs Blå linjen. (Stadshagen 3 men Thorildsplan 6, osv.) Även där väger det över mot övervärdering längs Gröna linjen - åtminstone västerut.
you should do a video about the bike infrastructure!
I did actually start writing one of these already, but i didn't really like it. I need to work more on it, and it's possible i'll do an extension to this series later
Det är bra debatt. Men tunnelbana system i Stockholm funkar inte som London, Tokyo. I Stockholm är det inte tunnelbana som bestämmer priset, det är vem som bo där. Många kommun ville inte ha tunnelbana, liksom Lidingö och Tyresö. Många personer vill inte ha tunnelbana så nära hellre, speciellt blå linje, Hornsberg strand är en example.
Nja, det var nog mer så på 60-70-talet. Men visst finns det kvar, och det finns även i London. Men statistiken visar ju snarare att Stockholm är än mer centraliserat än London, där det är mer tydligt att västra förorter är dyrare än östra exempelvis.
Skulle vara intressant att se samma analys för pendeltåg och jämföra restid/pris med tunnelbanan. (Tror att citybanan inte riktigt har satt sig i folks medvetande. )
Helt sant att det nog inte satt sig i folks medvetande. Den är ju mycket mer driftsäker nu. Det är nog en liknande bild som med tunnelbanan, men jag vet faktiskt inte
Pendeltågen har fortfarande ett sämre utbud än tunnelbanan, men visst har klyftan minskat de senaste åren.
Det här avslöjar också det bästa sättet att finansiera investeringar som tunnelbanelinjer. När banan byggs så kommer markvärdet runt stationerna skjuta upp. Detta kan man fånga in med en markskatt eller någon sorts vinstskatt på markvärdet, i stället för att använda statsskuld eller högre skatter på resten av folket.
Jag gillar kreativiteten. Skatt på vinst finns ju redan idag, så det är inget nytt, däremot är det en statlig skatt som inte kommer regionen tillgodo. Statsskuld i sig används inte idag eftersom det är regionen som bygger, inte staten. (Sedan har statsskulden sjunkit konstant senaste 30 åren, så den har absolut inte används). Ibland har landets infrastrukturbudget använts som delfinansiering av regionala linjer, som Botniabanan, när de anses ha ett nationellt intresse. Det gäller i vissa fall även Stockholm. Kanske borde statsskuld - eller snarare regionala obligationer - kunna användas, eftersom kostnaden då faller på den senare generation som kommer att njuta av när bygget väl är klart. Sen ska man ha i beaktande att de som bor där idag (när kostnaden uppstår) blir inte de som njuter av nyttan av tunnelbanan när den 20 år senare är färdigbyggd. Istället borde det vara de som får nytta av tunnelbanan i sitt dagliga liv som får betala för den - och det är i princip samma sak som biljettpriser. Ungefär 50% av biljettpriset subventioneras redan genom regionalskatt. Inför vi nya typer av skatter skapas en viss osäkerhet, då du inte vet om det kommer tas beslut om tunnelbana till mitt område och om jag då måste betala en markskatt. Hur stor blir skatten och när ska den börja betalas? Ska vi differentiera skatten baserat på hur nära tunnelbanenedgången man bor? Uppenbarligen är det mer förmånligt att bo 200m från ingången än 800m, osv.. Dessutom finns ett problem med timing. Bygget börjar kosta samma dag projekteringen startar, medan fastighetspriser teoretiskt stiger när tunnelbanan står färdig 20 år senare. Hur ska det bekostas under byggtiden? Osv. Tunnelbanans utbyggnad kostar ca 50 miljarder (15 stationer ungefär) vilket är lika mycket som Sverige ger i bistånd (SIDA) - VARJE ÅR. Tunnelbanestationerna används rimligen i 100 år, av svenska skattebetalare. Jag tror vi istället borde se oss om och kräva samhällsnytta för de kostnader vi har, och då tror jag ändå tunnelbana, spårvagnar, tåglinjer och även vägar (även i resten av landet) kommer ut som klara vinnare mot andra poster i statsbudgeten
@ Tack för svaret (och videon)!
Med statsskuld och andra skatter menade jag bara att man brett måste få in pengar till det offentliga för att finansiera ny infrastruktur. Det kan vara t.ex. kommunskatt, moms eller skuld, någonstans måste kostnaden täckas upp. Om det råkar vara staten som täcker en större del så kan de bara skicka ner nya bidrag till regionen eller medfinansiera direkt. Jag borde ha nämnt avgifter som ett alternativ.
Min hjärtefråga, den teoretiskt och praktiskt bästa varianten av detta, är att ha en hög skatt på allt markvärde i Sverige. Då värderas marken varje år, t.ex. utifrån en regression över marknadspriser och annan data. Det kan låta svårt, men vi värderar redan hela fastigheter som beror på mycket fler variabler och är svårare att uppskatta. Om värderingen har en viss felmarginal så kan man helt enkelt räkna lågt.
Jag ska inte spåra ur fullständigt och redogöra för allt som gör den idén så fantastisk, men just vid investeringar som tunnelbanestationer har den en väldigt tydlig fördel. Nyttig infrastruktur kan betala av sig själv, och det ger politikerna ett starkt incitament att öka stadens/landets markvärden. Att öka markvärdena är i någon mån synonymt med att göra staden mer attraktiv, oavsett om det gäller tunnelbanestationer, parker, torg, gågator, renhållning eller vad som helst.
Tyvärr kommer det där nog inte hända på länge. Hur man än försöker så är det väldigt svårt att sälja in nya skatter, särskilt om de låter för mycket som den gamla fastighetsskatten. Så i stället för den stora, fantastiska idén som beskattar hela landets markvärde, så kan man göra det på mindre skala och försöka fånga in uppgången i markvärde just där infrastrukturen byggs. Det finns massvis med mekanismer som kan uppnå det i obebyggda områden, men det blir trassligare när det gäller förbättringar inne i staden. Då får man använda en engångsskatt som utgår ifrån hur mycket fastighetsvärdena uppskattas gå upp, och räkna lågt så att ingen beskattas mer än deras fastighet ökar. Gör man det rätt så vinner alla i området på det hela, men den oförtjänta utdelningen till alla fastighetsägare i området blir inte lika stor.
en.wikipedia.org/wiki/Value_capture
www.oecd.org/publications/financing-transportation-infrastructure-through-land-value-capture-8015065d-en.htm
Avstånd mäts i tid och inte i km, det är en gammal sanning. 🙂
helt sant, så det är en förenklad modell. Sen är det ganska analogt att varje station är 2 minuter, även om det skiljer sig en del.
En ren fröjd Marcus😎👍🏻
Räknas fridhemsplan som fem eller två stationer från t centralen här?
Två. Odenplan är också svår att bedöma "perfekt" eftersom pendeln stannar där och den känns allt mer som en central punkt, men blir ändå tre stationer bort. Däremot spelar det mindre roll för jämförelsen, eftersom slutsatsen är att "1-4 stationer från T-centralen" i princip inte är någon skillnad
Mest intressant är hur mycket bostädernas värde ökar när tunnelbanan byggs ut, eftersom det är en indikator på värdet av utbyggd tunnelbana. (Men vi ska inte glömma att det även finns ytterligare värde av minskad trängsel på annat håll.)
Min kontroversiella åsikt är att tunnelbana kan finansieras med fastighetsskatt som betalas för tomtmarkens värde oavsett om det är hyresrätter, bostadsrätter eller villa. Jag tror att Danmark redan har ett liknande upplägg.
Instämmer om det första! Jag är lite skeptisk till det sista (dock ej insatt i hur detaljerna skulle se ut). Men risken är pengar blir "gratis" eftersom man tar dem från någon annan, och då anser sig kunna bygga hur mycket som helst - även om det är samhällsekonomiskt olönsamt. Jag tror däremot vi kan komplettera dagens finansiering med regionskatt och trängselskatt med att delfinansiera med obligationer som regionen ger ut med längre löptid, där avkastningen blir beroende av användningen av linjen.
@ Vi har redan landstingsskatt och den drabbar alla, även de som inte fått tillgång till bra kollektivtrafik. Trängselskatten räcker inte. Obligationer är att skjuta betalningen på framtiden. Att villkora löptiden med användning innebär att man låter risken hamna hos de som lånat ut pengar. De kan inte påverka lönsamheten. Privata institutioner har också högre ränta än staten. Därför blir OPS-finansiering oftast dyrare. Staten är bättre att ta risker.
Riksbanken kan förstås köpa obligationer. Det är i praktiken helikopterpengar. Det är delvis en lösning. De största förlorarna är de som inte kan skydda sig mot inflation, exempelvis de som sparar kronor på bankkonto. Vinnarna blir villaägarna som vågat ta stora lån.
Jag äger själv en stor tomt och skulle förlora på mitt eget förslag till fastighetsskatt. Förslaget är enkelt. Alla betalar fastighetsskatt på markens värde. (Skillnaden mot den gamla fastighetsskatten är att även hyresrätter/bostadsrätter betalar, och att man inte tittar på byggnadens storlek standard.) Såvitt jag vet är det så i Danmark.
Det stämmer säkert att det är så i Danmark, det är väl så i flera länder? RB ska inte köpa obligationer av ren princip tycker jag. Då hamnar de alltid i en jävsituation om vilka obligationer som ska köpas osv, samt att helikopterpengar är demoraliserande per definition. Min vits är både att skjuta upp kostnaden på framtiden - det är en investering för nästa generation, och att överlåta risken på de som lånat ut. De får högre avkastning på dessa än statsobligationer, men tar också en del av risken för projekten. Det är ju så banker fungerar också i praktiken när de lånar ut pengar till företagsinvesteringar. De kan inte påverka lönsamheten, utan räntan sätts enligt marknadsvillkor i konkurrens.
Du har en poäng också, och min chef brukar också nämna fastighetsskatt. En slags skatt du betalar för "att fastigheten ska försvaras i krig" typ. Personligen tycker jag det slår allt för snett för äldre som köpt något länge sedan och inte längre har inkomsterna att betala på en fastighet de redan betalt en gång. Det är möjligen "bra i teorin", men en usel impopulär politik. Och jag tror det finns andra alternativ till finansiering som borde prövas.
Men intressant att ha diskussionen med dig!
Det här bekräftar lite vad jag tänkte när jag köpte bostadsrätt i Kista: Det är ett väldigt prisvärt område i förhållande till pendlingsavståndet, kanske det allra mest prisvärda utifrån din beräkning?
Ja eller nummer 4, men i den klunga som är mest undervärderade, om bara pendlingsavståndet skulle vara styrande. Men sen finns det givetvis fler faktorer som påverkar en bostads värde. Miljonprogramsområden tenderar ha ett lägre pris, vilket säkert är relaterat till arkitektur och sociala faktorer som arbetslöshet och kriminalitet. Men det beror givetvis också på vilka faktorer man prioriterar. Kista har ju haft ett positivt momentum, men jag tycker senaste fem åren känns det som att många områden blivit oroligare?
Bromma, Älvsjö och Barkaby är ju populärt långt från Tc
Absolut, det finns fler avvikelser som Täby och Saltsjöbaden. Det är långt ifrån någon "sanning" i en enkel modell. Men ändå ett kul perspektiv
Skulle du vara mer aktiv på Twitter
Jag har försökt unvika twitter senaste tiden! Tidstjuv