Vilken kunskap får vara med i social omsorg?

En internationell forskargrupp med bas vid Göteborgs universitet har undersökt vilken kunskap som används i social omsorg. I bakgrunden finns intentionen att socialtjänsten ska bli evidensbaserad. Den strävan har väckt svåra frågor om hur extern kunskap från forskning kan göras relevant för verksamhetens lokala och ofta ganska komplexa situationer. Forskarna gjorde först deltagande studier i några enheter för daglig verksamhet som finns till för att stödja personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Sedan prövade de fram ett kunskapsunderlag som skulle kunna passa brukare och professionella. I den här filmen berättar de hur det gick och vad de såg.
Medverkande i projektet
Morten Sager, Göteborgs universitet
Thomas Schneider, Bräcke diakoni
Isabella Pistone, Göteborgs universitet
Ingemar Bohlin, Göteborgs universitet
Allan Lidström, Göteborgs universitet
Teun Zuiderent-Jerak, Vrije Universiteit, Amsterdam
Finansierat av Forte
Projekt 2018-00513: Utformning av kunskapsunderlag inom social omsorg i spänningsfältet mellan kunskapsstyrning, brukarinflytande och professionstillit.
För mer info kontakta gärna
[e-mail] eller thomas.schneider@brackediakoni
Vetenskapliga artiklar publicerade i projektet:
Lidström A (2021) EBP och verksamhet med personligt ombud : Formaliseringar och objektiviteter. Socialvetenskaplig tidskrift 28(1): 95-118.
Pistone I, Lidström A, Bohlin I, et al. (2022) Evidence-based practice and management-by-knowledge of disability care: rigid constraint or fluid support? Evidence & Policy 18(4): 651-669.
Pistone I, Lidström A and Sager M (2022) Formaliseringar och bedömningar i manualbaserade metoder: en symmetrisk vetenskapsteoretisk analys. Fokus i Familien: Tidsskrift for familiebehandling 50(2): 91-112.

[@alexanderehn3729]

Suveränt bra förklarat!