- 335
- 3 667 659
larardalle
Sweden
Registrace 2. 03. 2011
Denna kanal finns till för er som vill ha hjälp med gymnasiematematiken och fysiken. Hoppas den är till er hjälp.
Sammanfattningarna för Matematik 1c, 2c, 3c och 4 bygger på bokserien Matematik 5000 (de gamla kurserna är från serien 4000 och 3000).
Sammanfattningarna i fysik 1 och fysik 2 bygger på boken Impuls 1 och 2 från Gleerups.
Sammanfattningarna för Matematik 1b och 2b bygger på boken M1b och M2b från Liber.
Sammanfattningarna för Matematik 1c, 2c, 3c och 4 bygger på bokserien Matematik 5000 (de gamla kurserna är från serien 4000 och 3000).
Sammanfattningarna i fysik 1 och fysik 2 bygger på boken Impuls 1 och 2 från Gleerups.
Sammanfattningarna för Matematik 1b och 2b bygger på boken M1b och M2b från Liber.
Matematik 4 - Kapitel 2 - 2.2 Produkt- och kvotregeln
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 4.
zhlédnutí: 121
Video
Matematik 3c - Kapitel 2 - 2.4 Derivatan av funktioner y=e^kx
zhlédnutí 382Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Genomgången handlar om hur man deriverar exponentialfunktioner med basen e.
Matematik 3 - Kapitel 2 - 2.3 Det märkliga talet e
zhlédnutí 241Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. En genomgång på var det märkliga talet e egentligen kommer ifrån.
Matematik 3c - Kapitel 2 - 2.3 Derivatan av potensfunktioner
zhlédnutí 258Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Denna genomgång visar att regeln för derivata för polynom även gäller för potenser.
Matematik 3c - Kapitel 2 - 2.3 Uppgifter Derivata av polynom
zhlédnutí 209Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Denna genomgång visar några uppgifter som handlar om hur man använder sig av derivatans räkneregel för polynom.
Matematik 3c - Kapitel 2 - 2.3 Derivatan av polynom
zhlédnutí 307Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Genomgången handlar om hur man tar fram räkneregeln för derivatan av ett polynom.
Matematik 3c - Kapitel 2 - 2.2 Derivatans definition
zhlédnutí 364Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Genomgången tar upp hur derivatans definition fungerar och visar hur man utför en beräkning med definitionen.
Matematik 3c - Kapitel 2 - 2.2 Gränsvärde
zhlédnutí 303Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Genomgången tar upp hur man använder sig av gränsvärden och tar upp att detta är en del i härledningen av kommande derivata.
Matematik 3c - Kapitel 2 - 2.1 Begreppet derivata
zhlédnutí 427Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Här introduceras begreppet derivata.
Matematik 3c - Kapitel 2 - 2.1 Ändringskvoter
zhlédnutí 767Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Denna genomgång tar upp vad som menas med ändringskvoter och hur man använder dom för att bestämma förändringshastigheter.
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.3 Potens och exponentialfunktioner
zhlédnutí 200Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Denna genomgång har en repetition och förberedelse av potens- och exponentialfunktioner.
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.3 Andragradsfunktioner
zhlédnutí 258Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Genomgången handlar om en förberedelse för vidare delar i kurs 3c och behandlar andragradsfunktioner.
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.3 Räta linjens ekvation
zhlédnutí 188Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Genomgången är er repetition av räta linjens ekvation som en förberedelse för nästa steg i ma3c.
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.3 Funktioner inledning
zhlédnutí 356Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Genomgången är en inledning och repetition av hur funktionsbegreppet fungerar.
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.2 Multiplikation och division
zhlédnutí 251Před rokem
Denna genomgång bygger på material från boken matematik 5000 kurs 3c. Genomgången handlar om hur man använder multiplikation och division med rationella uttryck.
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.2 Addition och subtraktion
zhlédnutí 313Před rokem
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.2 Addition och subtraktion
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.2 Förlängning och förkortning
zhlédnutí 408Před rokem
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.2 Förlängning och förkortning
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.2 Vad menas med ett rationellt uttryck
zhlédnutí 311Před rokem
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.2 Vad menas med ett rationellt uttryck
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Polynom i faktorform
zhlédnutí 471Před rokem
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Polynom i faktorform
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Ekvationer
zhlédnutí 523Před rokem
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Ekvationer
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Kvadratrötter och absolutbelopp
zhlédnutí 444Před rokem
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Kvadratrötter och absolutbelopp
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Potenser
zhlédnutí 547Před rokem
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Potenser
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Polynom och räkneregler
zhlédnutí 2,6KPřed rokem
Matematik 3c - Kapitel 1 - 1.1 Polynom och räkneregler
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.4 Avståndsformeln och mittpunktsformeln
zhlédnutí 309Před 2 lety
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.4 Avståndsformeln och mittpunktsformeln
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.3 Kordasatsen och bisektrissatsen
zhlédnutí 298Před 2 lety
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.3 Kordasatsen och bisektrissatsen
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.3 Bevis med likformighet
zhlédnutí 325Před 2 lety
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.3 Bevis med likformighet
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.3 Topptriangelsatsen och transversalsatsen
zhlédnutí 163Před 2 lety
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.3 Topptriangelsatsen och transversalsatsen
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.3 Likformighet
zhlédnutí 191Před 2 lety
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.3 Likformighet
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.2 Pythagoras sats
zhlédnutí 354Před 2 lety
Matematik 2c - Kapitel 3 - 3.2 Pythagoras sats
Tack för de bästa genomgångarna
Tack!
TACk
super bra förklaringar, tack så hemskt mycket!
Tack så mycket
Grym!!
491 N var inte korrekt va?
Nej, han busar lite med oss och tar 50kg istället för 45
Matias Dahlgren du är bäst jag tittar på dina lektioner. faktiskt du är jätte duktig lärare. Tack för lektioner och din tid att göra vedio och lägg de på CZcams.
W
Tack så mycket, hade samma bok som din skola så detta hjälpte mig mycket med fysikprovet!
Tack så mycket!
Tack så mycket ❤
Jag kan ej, jag e för dum för detta...
Framtida jag hur gick provet?😔
Tack så jättemycket 😊
Jag älskar dig
så jävla dålig video
har prov imorgon och du kan precis ha räddat mitt betyg
magi
stort tack <3
Kan du lägga ut den första delen för stående våg!
hur kan man bara "bryta ut X+1? 9:40
Tack kingen, de hjälpte
Vilken nivå skulle du säga denna uppgift är på?
C bror
Det var lärorik och kortfattat och perfekt sammanfattning. Det kan inte bli bättre
typiskt att ljudet ska försvinna just under den delen jag inte förstår.. :(
tack:)
väldigt lärorik video 😄
Riktigt bra video! Bra att det är ett lugnt tempo för då hänger man med väldigt bra. Tack som tusan😀🧠
Kung video
Tack.
Bra video!!!!!!!!
Bästa gubben när det gäller matte och fysik🙏🙏🙏
Vid tid 7:26: Formlerna för hastighet och läge ska alltid ha termer med plustecken, som du börjar, helt korrekt. Sedan kan det negativa VÄRDET på g sättas in i formeln. Man får aldrig ändra formeln. Men det gör du när du flyttar ditt minustecket till formeln.
Hej! Jag förstår tyvärr inte hur man ska lösa sista uppgiften som du ger en. Kan du förklara? Ska man använda massan på jorden eller massan på personen som står på jorden?
🫡
Gammal elev hälsar! Tack för allt, fick högsta betyg i flervariabel på universitetet. Allt gott!
hur fick du 60?
och uppgiften ovanför också, är det inte area = 86.2 m2?
Hej, varför har du ändrat tecken på uppgiften 1137? (39:52)
är den sista frågan en A fråga?
på uppgift 1066 vrf börja du inte med (-2)
Hej! Kan du lägga alla dina genomgångar i ordning så att det blir lättare att hitta dem? tack för dina videor
Hej! Vid 12:38 , vad är kraften i O för kraft? Skulle det inte vara friktionsfritt för stången att röra sig vertikalt? Bör inte stången då röra sig uppåt, eftersom den resulterande kraften på stången inte är 0, utan är 1,1N (uppåt som positivt)?
Klarade mitt prov tack vare dig❤tack hanbitti
😀
Helt ok
lysdiod i kap 5 sid. 158 är 50% inte 20 %
nörd
jätte noggrant och pedagogiskt förklarat! Tack!!
Det är bra .
Spela upp på 0,75 om det känns för snabbt!